Hi-tech-sallad är framtidens snabbmat

Abas Roadshow 2024

Ett matlagningsintresse, en tro på digitaliseringen och en flytt hem från USA. Det förde techentreprenören Jonas Landström in i livsmedelsbranschen, och till snabbmatskedjan Picadeli i Göteborg.

– Livsmedelsindustrin och livsmedelstillverkning är inte särskilt techintensiv än men den kommer att digitaliseras väldigt fort de kommande åren, det gäller för oss i branschen att vara på tårna och att satsa rätt säger Jonas Landström.

Jonas Landström har lång digital erfarenhet. Han började sin karriär som entreprenör, fortsatte som techinvesterare och arbetade under många år i Silicon Valley. Där ansvarade han för tekniktunga investeringar i fordonsindustrin för Volvogruppens riskkapitalbolag. Men med flytten hem till Sverige kom också ett branschbyte. Idag jobbar han som IT- och affärsutvecklingschef på Picadeli som säljer sallad med självplock.

Se filmen med Jonas

IoT teknik användbart för livsmedelsbranschen

Bil och livsmedel – vad har de branscherna gemensamt? Inte mycket vid första anblick. Men skrapar man lite på ytan syns likheterna: avancerad IoT-teknik finns både under huven på bilarna, och i Picadelis salladsbarer som idag finns i 1.500 butiker i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Frankrike.

Picadelis uppkopplade salladsbar Arctic håller genom avancerad IoT-teknik reda på bäst-före-datum på maten och larmar när temperaturen blir fel. Butikspersonalen styr baren genom en mobilapp som fungerar som en fjärrkontroll.

Allt började med ett problem: butikspersonalen som skötte Picadelis salladsbarer hade för mycket papper att hålla reda på. När man säljer sallad med självplock behöver personalen ha stenkoll på bäst-före-datum och maten måste hålla rätt temperatur. Förutom administrationsproblem gav pappershanteringen dålig koll på försäljningen bakåt i tiden.

Lösningen blev en högteknologisk salladsbar som är uppkopplad mot internet. När butikspersonalen byter ut ett tråg med mat i salladsbaren skannar de en kod på produkten. Med den informationen håller appen koll på bäst-före-datum för maten i baren. Om ett kvalitetsproblem uppstår kan Picadeli centralt se vilken batch maten tillhör. Sensorer i baren bevakar samtidigt temperaturen i realtid och skickar en varning om den stiger för mycket.

– Salladsbaren kommunicerar med systemet vilket ger både butikspersonalen och vår support centralt koll, berättar Jonas Landström.

Machine learning hjälper till att skapa träffsäkra prognoser

Och Picadeli är långt ifrån klara med sin salladsbar. Jonas Landström och hans 20 personer starka IT-team jobbar kontinuerligt med att förbättra och innovera. Ett viktigt projekt nu är att utnyttja AI-tekniken maskininlärning för att förbättra orderläggningen. Maskininlärning, eller machine learning, innebär att systemet lär sig och stegvis blir mer och mer skickligt i sina prognoser. Tekniken ska göra det enklare för personalen att beställa rätt mängd mat till salladsbaren.

Jonas Landström spår att svensk livsmedelsindustri kommer att digitaliseras fort de kommande åren, och även om Picadeli har ett försprång kan de inte stå still.

– Vi kommer att vara tvungna att accelerera vår innovationskraft, konstaterar han.

Till de kollegor i livsmedelsbranschen som står inför en digital satsning har han tre råd:

1. Utgå alltid från kundens behov.

Det är viktigt att vara klar över vilket värde som ska skapas genom de digitala projekten.

– Man ska vara väldigt försiktig med digitalisering för digitaliseringens skull, varnar Jonas Landström.

2. Rekrytera in digital kompetens.

Att förlita sig på konsulter och plocka in den digitala kompetensen externt blir sällan bra, anser Jonas Landström

– Det blir lätt så att konsulter fokuserar på det som är ”latest and greatest”, istället för att skapa värde för kunderna. Till exempel skapar det kanske jättemycket värde att digitalisera sin försäljning, men det är inte det coolaste projektet att satsa på.

3. Integrera det digitala i verksamheten.

Det digitala arbetet får inte bli ett innovationslager som ligger ovanpå resten av verksamheten. Då är det lätt att prioriteringarna blir fel.

– Det skapar också ett förtroendeproblem mellan innovationsmänniskorna och de som faktiskt driver företagets affär, konstaterar Jonas Landström.