Vilka frågor ska man ställa sig när man ser över sin produktionsplanering?
När du planerar eller planerar om din produktionsprocess, vilka frågor är viktigast att tänka över? Asko Antilla, produktionsexpert på Jeeves Presales, klargör.
Läs del 1 om produktionsplanering med Asko Antila
Först ställer vi frågan - Vad är det vi vill uppnå?
För att kunna leva upp till kundernas förväntningar måste du ha bra förståelse för hur produkterna uppfattas av marknaden. Detta är i sin tur grundläggande för att kunna styra produktionen på ett effektivt sätt. Målet ska vara att de beslut du fattar hela tiden ska förbättra kvalitet, leveranskapacitet och flexibilitet. Men du vill också se att de förbättringar du kontinuerligt gör minskar dina tillverkningskostnader. Alla funktioner inom verksamheten har ett ansvar att bidra till företagets utveckling och lönsamhet.
Hur vet vi att förändringar leder till förbättringar?
Den hjälp olika digitala verktyg och automatiserade processer ger har stor del i och bidrar till förbättringar, ökad precision i beslut och flexibilitet hos de flesta företag. Vi har även sett att med verktygen ökar samarbetet och förståelsen mellan olika avdelningar hos företagen, om de används på rätt sätt.
Vikten av att kontinuerligt utbilda och uppdatera alla inblandade går inte att betona tillräckligt. Glöm inte heller bort att kontinuerligt se över och justera hur verksamhetstyrningsmodellerna fungerar så att de inte utgör ett hinder för förändringar.
När ska vi tillverka och hur mycket hänsyn måste vi ta till olika restriktioner eller begränsningar?
Den tillgängliga kapaciteten är oftast en av de största restriktionerna. Kapacitetsbegränsningarna måste balanseras mot det behov som marknaden har. Givet att efterfrågan är relativt jämn kanske du hinner anpassa resurserna i takt med att efterfrågan svänger. I ett sådant fall så kan det vara den ingående materialrestriktionen som styr hur väl du lyckas leverera det som efterfrågas. För att få så liten inverkan som möjligt från det ingående materialet så låter man ofta ett lager, eget eller leverantörens, utgöra en buffert för leveransproblem från underleverantörerna.
I de flesta fall så är det en kombination av olika begräsningar som spelar in samtidigt och vi använder olika strategier för att lösa problemen. Tex kan ett kapacitetsproblem lösas kortsiktigt med övertid, extra arbetskraft eller köpa kapacitet utanför företaget från sk legoleverantörer.
Den vanligaste långsiktiga strategin för att lösa kapacitetsrestriktioner är att skapa en buffert, dvs antingen att lagerhålla färdigprodukter, eller att skapa halvfabrikatlager om produkterna man säljer kräver kundanpassning.
Ett vanligt fall av kapacitetsrestriktion är när vi har begränsad tillgång av en specifik resurs som inte är enkel att förändra eller ersätta. Dessa resurser brukar kallas flaskhalsar, och ofta brukar denna typ av resurs eller resurser begränsa flödet i hela värdekedjan. Den vanligaste strategin är att låta flaskhalsen styra hela produktionsprocessen, dvs man ser till så att inflödet till resursen inte sinar.
Hur vet vi att vald strategi kommer ge den effekt som vi förväntar oss?
Alla nämnda strategier går så klart ut på att minimera risken för att olika typer av problem i produktionskedjan inträffar. Vi vet också att alla strategier är kostnadskrävande att införa. Vilken strategi som bäst tillämpas ställs ibland mot risken för, och kostnaden av potentiella försäljningsförluster.
Att i förväg kunna tala om att en förestående investeringen ger förväntad effekt är oftast svår att visa. Men om vi har infört mätetal inom det område vi förändrar så innebär det att vi har tillgång till jämförande värden även efter en förändring, förutsatt att mätetal fortfarande kan samlas in på liknande vis. Målet är ju att de beslut vi fattar hela tiden ska förbättra kvalitet, leveranskapacitet och eller flexibilitet.
Hur kan jag smartare planera min produktion? Läs mer om produktionsplanering med Jeeves
